Det här är en ärketraditionell old school-brunellonollsexa som vi sett fram emot att få sätta korkskruven i.
Ofelia och Silverio Marchetti började närma sig pensionsåldern och köpte en övergiven cascina med några hektar brukbar mark i Tavernelle i början av åttiotalet, strax intill Gianfranco Solderas odlingar sydväst om Montalcino. De planterade den första hektaren med sangiovese grosso och sålde till att börja med sitt vin som vino da tavola direkt från fat eftersom marken inte kom att ingå i brunello-zonen förrän 1995. Silverio dog 1997 och fick alltså aldrig se sin första brunello di Montalcino-årgång, men Ofelia och hennes döttrar har drivit gården vidare sedan dess och idag har man 4 ha varav 2 av dessa ägnas åt att odla brunello. Jäsningen sker på cement och lagringen utspelar sig under 36 månader i 25 hl slavonska botti.
Mmm, jag kapitulerar direkt - så galant, smidigt och snyggt. I startblocken ryms en attraktiv och högst lockande floralitet som snart byter om och tar på sig en mustigare skrud bestående av balsamico, lacknafta och inlagda kirsebær. Det unga vinet växer förstås till sig ett par storlekar med luft och efter en stund har en praktfull sangiovesekvast med alla tänkbara örter och bär rest sig ur glaset. Ytterst komplex och högintressant näsa som lyckas med konststycket att vara både intensiv och elegant.
Ärevarvet fortsätter ända ner i svalget. Här härskar den fullvuxna frukten som bara sporadiskt släpper in ett lätt tanninbett och låter syrasticken löpa fritt på kanterna. Superb sidekick till våra rosmaringnuggade lammfiléer och en ren njutning även på egen hand. Det här har ju definitivt framtiden för sig, jag skulle tro att vi är i alla fall tio år för tidigt ute, men den här superdrickbara skapelsen tar inte direkt emot att sörpla redan nu.
Finns hos BB Vin i Dragör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar